Jag och min bagge

2015-02-19
19:37:00

Och tiden går!
Ja, tiden den bara går och går!
Sedan sist så har jag och Fonell flyttat till ett nytt stall. Nu står vi i en lösdrift med egen boxplats. Vi trivs rätt bra, men skulle kunna trivas bättre. Det är absolut inget fel på stallet, och folket som har gården är jättebra! Tydlig ordning och reda - sånt som jag gillar! Så jag trivs utmärkt men - just nu går hästarna två och två och Fonell trivs inte riktigt med sin hagkompis. Förhoppningsvis ska vi dock släppa ihop hela flocken inom överskådlig framtid, och då hoppas jag det blir en lite gladare ponny!
Enda kruxet som jag ser det är att det då blir fri tillgång på hö, och det höet som de har är helt galet kraftigt! Men jag hoppas att en större flock, en stadig flockledare och allmän ungponnytillväxt ska hålla hullet i schack ändå.
 
Ponnyskrotet 
 
Vad har hänt med Fonells utbildning sedan sist då? 
Vi har satsat en hel del på mängdträning i körningen. Det har blivit en del timmar bakom hästrumpan! Jag köpte ny sele och vagn i höstas och ponnyn trivs riktigt bra i sina nya prylar.
 
Nya vagn och sele (suuuuperbra bild också ;) )
 
Vi har haft besök av tandläkaren också, Fonell hade en vass kant som han bet sig lite med i kinden och så hade han en vargtand som fick dras ut!
 
Tandkoll

Annars har det varit dåååligt väder hela hösten och vintern. Det har varit plusgrader, stormigt, regnigt, minusgrader med snöstorm och efterföljande blida, tokhalkigt och allmänt gråtrist mer eller mindre konstant.
 
Första körturen med nya selen, blötsnöigt!
 
I väntan på de stora hästarna
 
Och så har jag börjat sitta in honom, först och främst utan sadel. Det har hängts och klängst och hoppats upp och ner från denna ponny hela vintern. För någon vecka sen fick jag så äntligen tag i en sadel som passar hans runda, raka, manklösa kroppsform och då var det dags! Uppsittning och första "ritten".
Lagom till det lyckades jag göra illa ryggen och imobiliserades varvid min ständiga vapendragare Rebecka kallades in. Hon är ungefär i min storlek så det passade ju utmärkt!
Sagt och gjort. Hästen skötte sig i vanlig ordning utmärkt, men konceptet att gå framåt när någon sitter på ryggen, det var inget han ville förstå. När han väl gick framåt så förstod han i alla fall de vanliga kommandona för öka och stanna. Hipp hurra!
 
Ponnyn från ovan under en av alla vinterns provsittningar
 
Rebecka och Fonell i strålande solsken, lika glada båda två!
 
Framöver så ska jag försöka köra, promenera och tömköra lite mer än vad jag gjort övriga vintern. Inridningen kommer tas långsamt framåt, han är ju trots allt bara blott tre år gammal lille ponnyn!
 
På återseende!

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: